Direktlänk till inlägg 11 september 2007
Besvikelse...
Hon brakade totalt ikväll, besvikelsen är så stor över den uteblivna hjälpen från psyk. Jag är den som måste vara stark och inte visa mig ledsen, visst... jag är besviken, jag är ledsen, men känner mig inte de minsta svag eller nerslagen. Mer åt det hållet att jag ger mig fan på att det skall gå. Mias pappa har semester en vecka nu, dvs han super som fan och bär sig illa åt, är elak och ibland våldsam. Att vara 21 år, vara vuxen och inte ha nånstanns att ta vägen annat än bo där i det helvete som hon växt upp i gör allt så mycket värre. Den tid som inte finns tickar snabbt som fan just nu och jag skriker snart HJÄLP!!!!! Snälla, finns det ingen? tiden är snart ute, timglaset snart slut! HJÄLP!!!
Erkänner att jag är orolig och lite rädd, känner hur tiden rusar, men känner mig stark som en oxe. Vet inte var styrkan kommer ifrån...
Tanken slog mig nu att tänk om någon psykolog kunde hitta min blogg och ge råd...
Take care
Peter
Grytan står på spisen och det doftar jäkligt gott ända ut i vardagsrummet. Ja jisses vilken sen middag det blir ikväll. Men den som väntar på nåt gott... Take care Peter ...
Ligger och kollar på en Eagles konsert och dricker kaffe, hundarna ligger i sina korgar och gnager på sina nykokta märgben... tja, en mjuk dag som smeker som en lätt sommarbris mitt i den kalla vintern... Take care Peter ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
|||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
|