Blev inte nåt skrivet igår...

och det kanske är lika bra för det var en tuff dag, när jag tänkte sätta mig och skriva till er på kvällen så bröt tredje världskriget ut, började med att jag förklarade för Mia att hur dåligt hon än mår och hur mycket ilska och irritation hon än bär på så orkar jag inte längre med att hon låter allt gå ut över mig. De blir för tufft till och med för mig...

Mia blev galen av ilska för att jag bara talar om hennes fel och brister och att hon måste ändra på sig.

Att jag aldrig stöttar henne, att hon hatar mig och skulle radera mig ur sitt liv...

Och plötsligt kände jag att visst, ok. låt henne göra det om det skall vara så här. Jag tänker inte ta mer skit...

Så jag blev bara iskall och talade om att det var upp till henne och hennes humör hur det skulle bli nu... att hon kunde höras av sig när hon var på bättre humör eller skita i det om de inte passade. De slutade med att hon lämnade msn i ilska och jag bestämde mig för att ge upp allt.

 Vid kvart i elva så kom hon plötsligt in på msn och sa att hon skulle lägga sig och tänkte bara säga "sov gott", sen började hon som vanligt prata med mig som om inget hänt innan hon la sig. Jag forsatte vara kall och det blev inget telefonsamtal igår kväll. I morse hörde hon av sig flera gånger med mess innan jag vaknade, så dom fick jag läsa när jag blev väckt av att hon ringde. Jag e förkyld som fan idag och sitter och värmer mig med kaffe och pizza här vid skrivbordet. Mia fick hoppa in och jobba ända till halv tio idag, och de e bra för då får hon annat att tänka på. Besöket på psyk är imorgon och det är pga det som sista dagarna varit ett helvete. Hon e helt dissad av rädsla, ångest och stress över det. Vi pratade i telefon när hon var på väg till jobbet och hon har messat flera gånger sen hon kom dit oxå. Hur har ni det där ute i Svea rike? Skriv några rader till mig om ni har något på hjärtat. Fick ännu en väldigt värmande kommentar igår, och vetu...

Det är inte va du skriver som betyder mest utan att du skriver, så än en gång, tack för ditt stöd. Märker att ni börjar bli många som följer det jag skriver och det är kul för jag vill ju dela mina tankar med er kära läsare.

Tid för kärlek

Jag vet att den här världen

är alldeles utstuderat

rutten

och jag har hela bröstet fullt av

information om denna världs

nästan obegripliga mått av

ruttenhet

och jag vet att hoppet

bara är

ett hopp

och att min längtan

förmodligen är vansinnig

och aldrig nånsin kommer att bli

besvarad

Jag vet det

tack så mycket

var ska jag skriva under?

där?

Tack

nu när det är gjort vill jag bara säga

en sak

och det är

att det är tid för kärlek nu

och eftersom det är det

så tänker jag ägna mig åt just det

Kärlek

och kom ihåg att jag har skrivit under

så kom inte hit igen

jag har inte tid med er

jag har bara tid för

Kärlek

Take care

Peter