Ligger i sängen med fönstret öppet och njuter av den friska luften. Är fortfarande lika trött, natt som dag. Har ju inte ens haft ork att skriva idag trots att bloggen funkar igen. Jag hoppas det beror på hösten och inget annat. Mia har varigt så lugn ett tag igen och det är skönt. Testerna har börjat på psyk och hon trivs där nu. Skall försöka skriva lite längre om henne imorgon. Vill så gärna skriva men saknar orken. Har ju massor att delge er nu när bloggen krånglat så länge...

Hoppas ni förlåter tystnaden som varit och istället ser fram emot inläggen som kommer närmsta dagarna. Hoppas även att inte alla läsare tröttnat och försvunnit under tystnaden...

Man vet ju inte utan statistiken som saknas ännu om någon har stannat kvar under den här veckan som gått...

Är ärligt orolig att alla slutat läsa och inte ens kollar in här längre.

Nervös att få se statistiken...

För jag kommer fortskriva och lite mer igen, så jag hoppas ni hittar tillbaka hit igen när ni märker att inläggen och "dikterna" kommer in på bloggen.

Jag har svårt att kalla det jag skriver för dikter...

Vill att det skall vara dikter och poesi men känns så stöddigt att säga att det är dikter och poesi.

Vill inte stöta mej med någon genom att göra så. Ja det blev ju ett litet inlägg ikväll trots allt. känns skönt att se att jag fortfarande kan skriva.

Nattis från

 Peter

Råstekt potatis

stekt fläskkarre med persiljesmör

Det är vad som lagas här ikväll.

Take care

Peter